Så har det hänt igen.

En vän har ingått relationsstatus på Facebook. Jag är enormt glad för hennes skull. När hon mail ledes berättade om mannen fick jag tårar av ren lycka. Hon är så värd all tänkbar kärlek. Men jag inte kan låta bli att störa mig på är alla "Grattis" som skrivs efter den ändrade statusraden. Vad betyder det? Grattis till att du inte är singel längre? Jag håller mig till att säga grattis när någon föds, fyller år, gifter sig eller vinner något. Till min vän säger jag hur värd hon är all kärlek och hur glad jag är för hennes skull.

Keep looking don't settle.

Så här snygg är min nya mobil. Geniet bakom denna lilla fantastiska sak är Steve Jobs. 2005 höll han ett oförklömligt tal. Se det här eller nöj dig med följande citat: "Don't let the noise of others opinions drown out your own inner voice", "Don't be trapped by dogma which is living with the results of other people’s thinking" och till sist det viktigaste; "Keep looking don't settle".

Varning utfärdas.

Gå inte in i en affär, i detta fallet Zara, när PMS:en och höstdeppen hänger tungt. Framförallt inte om man tänker "inget kommer ändå att sitta snyggt". För skulle det sen visa sig att allt sitter precis hur bra som helst så blir man tvungen till att köpa allt. Och så måste man fira att allt man provade passade perfekt med en liten (eller ganska stor) väska. Resten av kvällen tillbringas sen bäst med en god Gruyère och tre episoder Sex & the City.

Japp jag är singel.

Men jag har ett eget företag OCH en vanlig anställning. Anställningen om halsen och det egna företaget i handen. Mer kvinna av tjugohundratalet blir jag inte.

Cold killer.

I morse vaknade jag med en svag aning av en förkylning. När jag äntligen har vant mig vid att jag ska springa tjejmilen och börjar känna att jag nästan är i form. Men jag ignorera och skyller känningarna på nervositet. Och hinkar i mig Redfellas varma juicer med massa ingefära och citron.

Är det PMS eller bara höst.

Alla pratar om höst-pepp och hur skönt det är att det är dags för rutin, mys och tjocka kläder. Och jag känner mig bara motsträvig och vill att det ska vara sommar minst två månader till. Solbrännan har bleknat, håret har gått från snyggt sommarruffs till tråkigt barr och allt känns bekant och trist. Kan vara så att det är en PMS som pratar nu. En höst PMS.

Nåja, annars har det varit en fin helg. I fredags afterworkades det friskt. På Jessicas initiativ, hon är utan barn i hela tio dagar. På frågan hur det kändes "säg det inte till någon, men det är superskönt. I natt sov jag åtta timmar". Kvällen fortsatte med konsert på Stortorget. Hela Malmö var där och det var en magisk avskedskonsert. Ola Salo predikade som han aldrig predikat förut. I går blev det en lugn och fin kväll på Tempo med Ulrika. Massa rödvin och massa prat.

Fanns inte en enda bild i kameran som kändes okej (hänger ihop med inledningen på detta inlägget) så det får bli en halv Lång Blondin och en suddig en. Ungefär så känns det.

Det trodde jag aldrig.

Är man Malmöbo, lite ängslig och cool så skämtar man varje festival om att man ska gå "Po festivaolen och äta Langos" (ja ska läsas på bredaste skånskan). Idag gjorde jag det på riktigt. Allt för konsten. Resultatet kan man läsa om här.