Har jag jobbat alldeles förmånga timmar igen. Jag har fått känna på en helt magisk mage med en liten liten fot som sparkar hårt. Jag har diskuterat längtan bort i soppdisken på Mäster Livs. Har sett ett koncept sakta men säkert falla på plats. Jag har avbokat tisdagsbadet och fått ett värmande svar tillbaks från en annan hårt arbetande vän. Och så har jag förundrats och imponerats av världens starkaste kollega som bär runt på två små.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar