Nu gäller det.

Är ju nervös. Känner efter förmycket. Tänker att jag var på topp innan semestern. Nu mest lite tung. Pratar med Maria som säger "en mil är en kortdistans, då kan man ladda med ett glas vin kvällen före". Nåväl, nu tar jag flyget till "stora stan" och i morgon springer jag Tjejmilen. Önska mig lycka till.

Dagens.

Dagens ögonblick; när världens coolaste Nina dyker upp i Instagramflödet med Lite Black på handleden. Dagens segaste; att jag inte kunde sova i natt. Dagens skönaste skvaller; min lunchdejt. Dagens insikt; det är typ höst och senaste jag hälsade på föräldrarna var i våras. Dagens finaste; mannen som fick en uppstressad och ilsken att till slut somna.

Matchy.

Om vi inte matchar nagellacket, tröjan eller något annat. Så matchar vi såklart BH-bandet.

Snark.

Dagen efter presentation, regnig dag, tisdag, ekonimifix. Extremt sömnig dag får jag säga. Tänkte dock bota detta med en mil i parken. Och så har jackan man kan använda tre veckor per år åkt fram. Efter sommar innan höst.

Nu jäklar.

Rök minsann min header. Inte för att det egentligen var något fel på den. Tillverkad av favoritillustratören och allt. Men mest för att jag kände för en egoboost, lite mer flärd och lite mer av mig själv. Så då blev det minsann en close up, fotad på favoritgatan i Istanbul av bästa Malin Lauterbach. Tror det är hösten som gör konstiga saker med en. För att balansera detta ego som plötsligt tagit överhand får inlägget en bild på Skåne där jag med all säkerhet står stadigt.

Det går ju inte.

Att bara åka hem när man befinner sig på vackraste Österlen. Det går ju inte heller att bara säga till smaklökarna att nu är det slut på det goda. Och inte kan man bara avsluta en mini mini weekend bara sådär. Så ett besök på Olof Viktors hanns såklart med.

Ska man så ska man.

Färgmatchning när den är som bäst. Coola Pernilla som även är ägare till den rosa väskan här under.

Dagens DN.

Hittar man minsann mitt namn i. Mitt sommarjobb är över och vinnaren är korad. Grattis Granath Euro RSCG och Pantamera!

Fyra kvinnor.

Sex aptitretare, tolv rätter och en fantastisk matupplevelse. I fem sex timmar åt vi oss igenom en heeelt fantastisk middag. Vaktelägg, getsmör, ångade växter, rökt fett, kolgrillad rotselleri, vilda frön, häggmispelbär, ängsgräs, isad fläder... Vilken kväll. Vilken matupplevelse. Allt tack vare Daniel Berlin och hans familj. Och kvällen avslutades med en flaska vitt i vandrarhemmets matsal. Den kunde också ha avslutats på byns blomsterfestival där vi nästan plankade in. Men bara nästan.

Well well.

Well well cykelställ. Dom var förgglaoda. Jag somnar strax utanför Malmö, vaknar i Skåne Tranås. Kliver yrvaket ur bilen och möts av denna obetalbara kommentar från en bybo. Pernilla gjorde sitt med sin fantastiska Swedish Hasbeens väska.

Lantluft.

Medan min kollega frotterade sig på Guldknappsgalan andades jag frisk luft hemma i Skåne. Började helgen med att hälsa på vänner med hus på landet. Magiskt ljus, krispig luft och sprakande brasa. Fortsatte helgen med en tur till den östra sidan av Skåne för att äta på en av landets bästa restauranger. Och det kräver ett eget inlägg.

Trötta gubbar.

Kollar jag en film som endast innehåller män somnar jag. Lite samma grej var det igår. Först såg jag ett gäng trötta män sjunga och spela (The Soundtrack of Our Lives), sen såg jag ett gäng nästan lika trötta (Grandaddy) och till sist såg jag ett gäng inte så trötta (The Hives). Trevlig kväll ändå. Och Malin var exalterad över bandet i mitten så jag var glad för hennes skull. Allt på Festivaulen.

En tisdag.

Igår minglades det och så diskuterades framtidens byrå. Ovanligt kloka paneldebattörer. Annars var gårdagens diskussionsämne PMS. Att man inte ska skicka sms under PMS, det är som att skicka sms på fyllan. Ungefär. Fick även en reality check från mammaledig vän. Hennes två senaste googlingar är "mjukstängande toalettsits" och "bakplåtsduk".

Veckans bedrift.

Att ta sig från lägenheten till jobbet eller annan aktivitet och helt undvika festivaulen.

Magi.

Åtta kilometers löpning. Från lägenheten, längst havet och tillbaka för att avsluta i Västra Hamnen med ett dopp i solnedgången.

Trenden är tydlig.

Nu ska bara massan av ganska så fega svenska män hoppa på. Har sett det bland annat här och här. I lördags visade denna stilsäkra man vägen.

Men vilken helg.

En av sommarens bästa till och med. Lördagskvällen blev precis sådär bra som en lördagskväll blir när bästa Karin ställer till med fest på ett hotell, när Malmös snyggaste festar loss på en terass, när solen skiner, när festen fortsätter på Bastards innergård i en magiskt varm sommarnatt och när man känner sig precis sådär snygg som man bara kan göra i ett underkädeslöst supertajt fodral.

Max och en fredagskväll.

Det är en kväll som börjar med rödvin på tröjan, fortsätter med diskussioner som inte platsar i en blogg, en liten och en stor musselsoppa (den lilla soppan till den lilla och den stora till den stora sa servitören glatt när han serverade. Max är liten jag är stor), två glas iskalla Pernod, oräkneliga oneliners och vinglig cykelfärd hem.

Nu börjar jag känna igen vardagen.

Kastas mellan turkiska inköp och prisförhandlingar till att sitta och skissa på en produktlansering. Jag pinnar accessoarbilder och matbilder om vart annat. Och jag tar långa kliv mellan våra två kontor dagarna i ända. Och jag gillar det vansinnigt mycket.

Sveriges vackraste stad.

Okejdå. Kanske inte. Men inte långt ifrån. Femton minuter från lägenheten har man en medelhavs solnedgång framför ögonen. Vansinnigt trevligt.

Tre favoriter.

Chips, ost och Vikentomater. Ett glas rött till det och man har en perfekt tisdagskväll.

Born to run.

Började veckan med en löparrunda i terräng, med en en killkompis som fick mig att inse att jag överskattat min förmåga. Igår bjöd jag Cecilia på middag och halva middagen ägnades åt löparprat. Hur dricker man bäst chiafröet, hur känns de nya löparskorna utan stötdämpning och vad skulle det innebära för kilometertiden om man placerat ett ex vid varje kilometer. Gårdagens outfit var dock ingen löparanpassad outfit. Utan en paljettkjol som skaver när man sitter ner.

Upprörande.

Jag blir riktigt riktigt upprörd när jag hör någon uttrycka att den längtar till hösten "för att det är så mysigt att krypa upp i soffan med tända ljus". Hur mysigt är det att cykla till jobbet i iskallt regn, från oktober till april. Nähä jag vill ha sommar, ljumna kvällar, kjol utan strumpbyxor och iskall lemonad på en filt på innergården. Gärna ända till november tack.

Perfektion.

Precis så. Först en väldans mysig after work med kusin. Och vi är ju liksom mer än kusiner. Vänner också. Blir en extra dimension på vänskapen när man känner varandra sen barnsben och man känner varandras familjer. Lördagen spenderades i grannlandet, först konst och sol sen tåg ner till Köpenhamn och middag och drinkar.

Ovan armband från Just Trade, inhandlat i Louisana shoppen och ögat som vakar över mig. Varje dag. Och såklart så är andra handlanden fylld med Lite Kalabalik.

Mums.

Känns lite som att jag åt mig genom lördagen. Buffén på Louisiana är ett konstverk i sig. Ett glas vitt i solen till en trumpetande ljudinstallation och livet är typ fulländat. Och sen avsluta dagen på Lélé med vietnamesiska vårrullar, råmarinerad tonfisk, små friterade fiskar, sniglar i citrogräs...

Dansa. Pausa.

Precis så var helgen. Det bästa från två världar alltså. Ovan en solig trappa i Louisianas trädgård.

Fredag.

Antingen skriver jag ett blogginlägg. Eller så kommer jag försent till Tempo där jag ska träffa bästa kusin. Jag skriver alltså inte ett blogginlägg.

Vilken dag.

Vaknade med världens skönaste känsla. Och hela dagen har denna sköna känsla förföljt mig. Som om det inte skulle vara nog fick jag ett mms på en nyfödd liten bebis och hennes mamma. Att det är babyboom i min bekantskapskrets gör inte att jag blir mindre rörd eller mindre glad. Mirakel it is.

Nu ska jag träffa två tyska vänner från min tid i Istanbul. Är smått nervös att jag ska komma försent till vår mötesplats. Dessa två tyska lärarinnor angav mötestiden i exakta minutrar. Och tid är inte min starkaste sida.

Förebild minsann.

Världens sötaste åtta-åring har vid flera tillfällen frågat mig hur det är att bo helt själv, hur det är att inte ha en pojkvän och framförallt varför. Häromdagen deklarerade hon stolt, för mamman, att hon är singel. Tänka sig vilken förebild man kan vara. Annars har denna dagen mest innehållit frustation över hur segt det kan vara att vilja skicka paket utanför EU. Tog halva dagen att få iväg ett UPS bud till Istanbul, andra halvan till att posta ett paket till Norge.

En liten undran.

Kära läsare, hur tolkar man komplimangen "Du är väldigt fin på håll". Undrar kvinna 34 år gammal.

Tillbaks.

Äntligen har jag kolleger igen. Äntligen finns det folk att äta lunch med. Idag diskuterades, till lunchsushin, prisvinnande reklam, män som (bara) snackar och hur ett varumärke bygges långsiktigt. Känns mycket bra att ha duschat av sig sanden och lagt undan bikinin.

Vilken helg.

En helg som inleddes med en Vodka Martini på Occos uteservering, följt av ungefär hundra olika mezes och avslutades med baklava och en arabisk kaffe. Mycket god meze, seg service och fantastisk sommarnatt. Annars har helgen varit kaffe i solen på Möllan, en filt på innergården, kantareller, film (Apflickorna och Gummo), amerikanska pannkakor till söndagsfrulle, lång kvällspromenad och Corn flakes till söndagsmiddag. Och allt detta i bästa tänkbara sällskap. Herrejisses så lyckligt lottad jag är.

Tänka sig.

Här har jag suttit en hel solig fredag. Instängd på ett kontor. Och jobbat med radion som enda sällskap. Tänka sig vad jag älskar mitt jobb. Bruno Mathsson fåtöljen ovan är föresten den första möbeln som köptes till vårt kontor. Malin inhandlade den långt innan vi ens hade sagt upp oss från våra jobb...

Biljard, bröst och städ.

Jag är läskigt effektiv just nu. Hoppas det håller i sig ett bra tag framöver. Igår städade jag kontoret, min garderob och mitt skafferi i ett maniskt tempo. Idag har jag inventerat lager i samma tempo. Annars har veckan bland annat innehållet ett värdelöst biljardspel (jag måste träna på att det är okej att vara dålig på något), långt telefonsamtal med gravid vän (vi pratade bland annat bröst i en kvart) och tapas i solen (Mosaik kan konsten att totalt förstöra en liten rätt).

Bilden ovan från mitt nystädade kontor, högen är Lite Kalbalik press som efter juli fylls på på ett helt galet och svindlade roligt sätt.