Så jädrans vackert!

Mias senaste reportage på Lovely Life. Och det är vansinnigt roligt att se alla plaggen hänga på sin ställning, här på kontoret, för att sen hamna på massa A4 utskrifter över hela hennes skrivbord, med de vackraste utav bilder.

I mina gyllene skor.

Enormt nöjd med min beslutsförmåga igår, tog mig till SATS där jag avverkade första styrkepasset på år och dar (kändes det som igår. Och idag) och sen hem för dusch och snabb middag innan jag mötte upp ett par vänner på Occo. Åt ett par vinbladsdolmar, drömde lite om Istanbul, sippdae på en drink, diskuterade en affärside med Ali och vände och vred på livspusslet med vännerna. Mycket bra kväll.

Den klamrar sig kvar.

Och det är jag väldigt tacksam för. Sensommarsolen. En kvart i solen med en latte, Mia och lite jobbsnack. På Noir såklart.

Det går inte längre att förneka.

Hösten är i allra högsta grad på väg. Och jag är inte det minsta redo. Ikväll kl 20.30 var det mörkt, i går när jag och Mia körde till flyget var det becksvart, iskallt och regn och i dag på löparrundan såg jag gula löv i parken. Vill inte. Går hellre barbent med solbränd näsa än kryper ner under en filt för att kolla film och tycka att hösten är sååå mysig. Ångest. Annars är det förbannat kul just nu. Vi har fått en superrolig, ny, kund på byrån. En kund som jag jobbat med för ett par år sedan och som jag gillar stark. Så förutom mörkret blir det en bra höst det här.

Det här var ju inte en måndag som alla andra.

Inte det minsta. Uppstigning 04.30, flyg till Stockholm, frulle på Kaffeverket, hänga på låset på HM för att inhandla vita kalsonger till en landslagsspelare, samling i Lindas studio, nervös nioåring som fick både en kram och en autograf av sin idol, plåtning av Lite Kalabaliks man-kollektion, modell som levererade på bild efter bild, in framför kameran och så har vi pressbilder, grattis-bästa-Linda-40-års-lunch på Tranan och så flyg hem. Allt detta och klockan har inte ens slagit kväll. Kan också konstatera att jag lärt mig massa intressanta fakta om fotboll (det är VM nästa år, vår landslagsback Jonas Olsson har nummer tre på tröjan och offside är justdetja).

Egentligen är jag värsta typen av pedant.

Det ska vara kliniskt rent i ett hem och inboxen ska vara under ett behärskat kontroll. Det kliniska hemmet försvann i samma veva som Lite Kalabaliks lager flyttade in i sovrummet för tre år sedan. Även sen lagret flyttade ut så har hemmet ständigt prioriterats ner till förmån för kontrollen av inboxen. Varken jag eller min lägenhet mår bra av detta förfall så när det äntligen kom en hel helg utan något inplanerat har jag njutit av att återställa ordningen. Så nu sitter jag här och rensar i inboxen i mitt nystädade hem. Happy happy söndag!

Vilken oas.

För ett ögonblick glömmer man att man är kvar i Malmö. Och framförallt att man sitter i parken jag svettas milen i varje måndagskväll. Känslan av att vara någon helt annanstans på jorden förstärks av det engelskspråkiga välkomnandet. Och lunchen var outstanding. Desserten lika så. Det som följde mest konstigt; grön dricka i provrör med kolsyrerök och ett träd av sockervadd med rosapudrade marshmallows. Dagen avslutades med tung huvudvärk och tusen tankar efter en lång mötesdag.