Fotboll.

En sport jag aldrig förstått. Alldeles för mycket manligt våld. Ofta krävs dyra polisinsatser som kostar skattepengar. Och som sagt män som slåss... Annat i Formel 1, inte massa löjliga kravaller utan bara kärlek. I helgen drogs jag dock med av fotbollsstämningen i Istanbul. På lördagen möttes Beşiktaş och ett lag från en annan stad. På söndagen de två stora teamen. Pulsen som uppstår i stan är märkbar, magiskt på något sätt. Och när supportarna till laget som skulle möta Beşiktaş stod på Istiklal och sjöng blev jag märkbart upprymd. Trodde jag inte om mig själv.