onsdag 2 juni 2010

En turkisk kärlekshistoria.


Jag är inte så mycket för att vara privat privat i bloggen. Men nu tänker jag bli det, lite i alla fall. Och det bara för att jag vet att "många" av mina läsare är med mig från Istanbul-bloggen.

Det började för snart två år sedan på Ibiza, på ett svettigt dansgolv träffades vi och en vecka senare blev det en resa till Istanbul. Ett år av distans och ett antal Istanbulresor senare flyttade vi ihop. Resten kan man sammanfatta ungefär såhär; det är inte lätt för en omogen väldigt romantisk turk när det visar sig att det finns en vardag och att den vardagen dessutom innefattar massa små kulturella skillnader. Vi krockade rejält och kämpade på, men den senaste tiden efter att jag flyttat hem, har känslan av att det inte leder någon vart varit väldigt påtaglig. Så trots en fantastisk helg tillsammans var det oundvikligt. Innan jag flög hem gjorde jag slut och vi är båda överens och lika ledsna över att det blev såhär.

Men som tur är finns min kärlek Istanbul kvar. Dit kommer jag att återvända många gånger. Och om någon läser detta som funderar på att ta steget och flytta till kärleken i ett annat land. Gör det! Vad som än händer så är det en enorm erfarenhet och en resa man har med sig hela livet. Och testar man inte får man aldrig veta...

8 kommentarer:

  1. Lina, TACK för att du delar med dig av en något så fint. Jag började så klart gråta, med tanke på att jag är i ett stadie då jag inte själv vet in eller ut sen min Istanbulresa, och relaterar väldigt mycket till din historia.
    Tack för att du vågar vara privat, och alltid på ett väldigt stilfullt sätt;) Ser fram emot många goa nya inlägg från dig i framtiden, fulla av starka kvinnor,inspiration, vackra malmö och istanbul, fina saker och när tiden är inne, kärleken:)
    Stor kram!

    SvaraRadera
  2. Riktigt fint skrivet Lina. Stolt över dig och att du är så modig att du skrivit om det i din blogg. Du har helt rätt, även om jag är ledsen att det blev som det blev. Men som sagt, du har inte förlorat något på det utan vunnit väldigt mycket.

    SvaraRadera
  3. En historia som har gått rakt in i mitt hjärta, jag känner med dig Lina, men det var du redan.
    Du är en stark tjej som kommer fixa det här galant, och sommaren 2010 som du har framför dig kommer med all säkerhet bli superlyckad!
    Jag finns här för dig när som helst du känner för att prata, gråta, skrika eller skratta.
    Bamsekram!

    SvaraRadera
  4. *men det VET du redan ska det stå :)

    SvaraRadera
  5. Jeg tænker på dig!!
    Mange Kram Louise

    SvaraRadera
  6. Är stolt över din förmågan att våga fatta svåra beslut. Jag är glad att jag har en sådan tuff syster. Du testade och det var det viktigaste. Jag som såg fram emot en anledning att cykla till Istanbul :-)
    /brossan

    SvaraRadera
  7. Håller med alla komentarer ovan. Jag är glad över att du vågade ta steget och öppna dina vyer. All insikt,lärdom och fina minnen kommer att forma dig och din Istanbultid kommer vara ett minne för livet. Önskar dig en nystart i Sverige och allt gott framöver!

    SvaraRadera