Jag är en strukturerad och planerad person. Men när stressen tar tag i mig och det händer saker precis överallt och pressen att prestera ökar så fallerar mitt välplanerade jag. Mitt redan dåliga minne för namn och ansikte blir direkt pinsamt dåligt. Förra veckan stod jag som en fågelholk sammanlagt fyra gånger när folk tilltalade mig med namn och undrade hur allt var nuförtiden. En av dem var en VD på en reklambyrå här i stan... Men min tillfälliga förvirring tog nog pris när det visade sig att jag helt missförstått planeringen inför kommande tjejhelg i huvudstaden. Men förhoppningsvis är det förstående vänner. Det är liksom vänners uppgift. Att vara förstående.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar