tisdag 15 mars 2011

En helt vanlig lördagskväll i Istanbul.

Jag och mina underbara kolleger firade oss själva med en middag på Zuma. En suchirestaurang i Ortaköy. Service på högsta nivå (ni vet när man inte behöver ta av och på jackan själv), utsökt suchi och en utsikt man bara får i Istanbul. På minussidan stod helt klart priset. Löjligt dyrt. Fick reda på i efterhand att det var en av Istanbuls dyraste restauranger. Jodåsåatt. Efter middagen tog jag mig till Nisantasi där Miki hade, av en slump, hittat turkgänget från gårdagen. På plats var även Melis. Kvällen hade alla förutsättningar. Dock hamnade jag i någon slags melankoli. Men vi tog oss vidare till en klubb jag inte minns namnet på. Långa blondiner som vi är slapp vi självfallet inträdet och gled elegant in. Stället påminde om Bed i New York. Kvällen avslutades med att jag och Miki hetsåt midye innan vi somnade hand i hand i hotellsängen. Jag pratade fortfarande om min melankoli när Miki började snarka.

4 kommentarer:

  1. Jasså, så det var ett av de dyraste ställena i Istanbul? Coolt. Då har man testat det också :) Stora kramar

    SvaraRadera
  2. Hahaha, hjärtat förlåt! Bara somnar sådär, inte okej.

    SvaraRadera
  3. Åh, haha, känslan den där kvällen gick rakt igenom dataskärmen! Typ skratt/gråt. Hehe.

    SvaraRadera