En speciell dag idag minsann.

När man är liten vaknar man till familjens sång, när man är i en relation serverar ens pojkvän frukost på sängen. Som singel vaknar man till sms från familj och vänner. Och sång har jag fått. Tre gånger (fyra om man räknar in Landskronavisan...). Och när jag precis klivit upp efter att tagit sommarens första sovmorgon knackar det på dörren och bästa Ulrika håller fram en tårtkartong. Herregud hur skulle man klara sig utan sina vänner.

Dessutom hade jag minsann lite paket att öppna. Ett hade Maria skickat till mig för en vecka sedan med det tydliga budskapet "öppnas först den 21:e". Ett annat låg utanför min dörr i förrgår natt... Det var litet och inslaget i brunt papper. Man kunde känna att det var en tavelram. Spekulationerna satte i gång, var det en smygtagen bild på mig från ett annat fönster? Nopp. Paketet innehöll en vacker bild. Men det var lappen som satt på bilden som var det vackraste. Fast vad som stod på den håller jag nog för mig själv.

Tårtan på bilden snodde jag i Malins fotoalbum, som liten önskade jag mig aldrig en vanlig tårta. Bara pannkakstårta.