onsdag 6 februari 2013

Vanligaste frågan i mitt liv.

Igår var det minsann trevligaste kvinnolunchen med kolleger i branschen. Och vanligaste frågan i mitt liv dök såklart upp. När ska ni flytta ihop? Som singel var vanligaste frågan "har du träffat någon?". Det finns liksom en norm för hur saker och ting ska gåtillväga och följer man inte den som trettioplusnågot så måste man ha svar. Det lär inte dröja länge innan den stora barnfrågan dyker upp.

På handleden armband från COS och Lite Kalabalik.

5 kommentarer:

  1. hahahahaaha ... jaaá du!
    undrar om det är så att de inte har något annat att fråga om?

    och du, hur cool är inte du som badar isvak varje vecka. va! herre gud, tror du är min idol! *ler*

    stor kram, ulrika

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hahaha! Vad fint. Att vara någons idol. :)

      Stor kram på dig med!

      Radera
  2. Oh lord. Denna eviga frågan om man inte hittat kärleken.
    I somras var jag på en förlovningsfest (ude på lannet) där prio ETT in life är att skaffa familj, andra prioritet är att driva familjegården vidare.Innan de frågade vad jag hette eller vart jag kom ifrån frågade man om jag hade pojkvän. Av 76 gäster var vi TVÅ(!) singlar! Det är en märklig känsla att ha åkt ifrån Malmö med en upplevelsen av att kläderna sitter snyggt, håret är tjusigt uppsatt och livet är ganska great. Till att efter några timmar känna sig som världens största looser.
    Nu är det så att samma sällskap kommer till deras bröllop i juli. Jag kanske kan få låna din blogg för att aktionera ut en dejt med mig den 6 juli? Jag går INTE till det bröllopet singel. Punkt.
    Ps. Min ångest är så pass grav att jag alltså är redo att betala för min date, dom behöver inte lägga bud på mig vill säga.

    SvaraRadera
  3. Oh... Vet allt om fest på lannet. Har mina rötter djupt rotade där. Och vilken udda figur man är när man kommer som singel (och dessutom jobbar i reklambranschen, INTE som förskollärare eller inom vården...).

    Och jag är helt övertygad om att de fick dig att känna dig som en looser av en enda anledning. Avundsjuka. Tänk där kom du snygg, rolig och fräsch. Medan de bara kände sig tråkiga och fula i ditt sällskap. :)

    Jag var på ett bröllop, förra året, som enda singel. Enda singel alltså. Som tur var hade jag fantastiska vänner som lånade ut sina respektive till styrdansen.

    Om vi skulle auktionera ut en dejt här i bloggen är siken stor att du får gå med en kvinna. Men det kanske fungerar lika bra. :)

    SvaraRadera
  4. Åh, jag hoppas det var så dom tänkte ;) Men jag kan inte riktigt släppa tanken på att göra som i filmen Wedding Date- rent a man! Jag tycker ju faktiskt att ifall alla andra får ta med sig +1 så borde jag minsann också få det.

    (Vet inte riktigt om jag hade varit redo att spela gay utöver att jag redan chockerar bönderna med mitt val av stad och studier- hade ju blivit rena rama häxjakten! ;))

    SvaraRadera