Lite Kalabalik har minsann gjort sin första anställning. Det är ju hur stort som helst. Världens bästa Olivia börjar och mitt liv kommer plötsligt att bli så mycket lättare. Känns stort och i helt rätt riktning liksom. Men trots detta så ska denna usla flickvän komma toksent hem till middagen i vanlig ordning. Blir trött på mig själv, men det där med att försvinna in i jobbet och inte vara medveten om tiden är liksom både på gott och ont.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar