Lycka.

Igår kväll beklagade jag mig över en massa saker i livet. Satt och analyserade hur komplicerat och svårt allt måste vara, kände mig trött, utarbetad och som den ensammaste människan på jorden. Maria lyssnade och gav kloka välformulerade svar. Ibland slängde hon in ett skratt. När jag la på luren (konstigt man säger la på luren... borde vara "touchade lägg på") så kändes allt betydligt lättare och jag var helt övertygad om att jag kraftigt överdrivet min "deppighet". Idag kom ett blomsterbud med blommor och choklad. Maria nöjde sig helt enkelt inte med att lyssna hon ville även glädja min dag. Vilken vän alltså.