En oförglömlig helg. På många sätt. Landade vid lunchtid i dag och fick en fin avrundning på helgen med lunch i Köpenhamn i sällskap av Malin. Kändes bra att inte ryckas direkt in i verkligheten. Malmö känns alltid så där litet och tomt när man kommer hem från Istanbul.
Min helg har innehållit exakt allt en perfekt Istanbul-helg bör innehålla. Bilderna ovan är från i fredags då jag och Miki satte oss på första bästa mez-restaurang i Çiçek Pasajı. Och så bra det blev. Hög stämning, god meze, iskall rakı. Männen i sällskapet bredvid prisade Allah och tackade servitören att han placerade två långbenta svenskar bredvid dem, vi får ett privat sånguppträdande av en känslosam turk (klicka här för att se...) och Miki konstaterar förnöjt "Det är fan det bästa med Turkiet, det är män överallt". Och för att förgylla Mikis kväll lite extra dyker en man upp vid vårt bord som Miki vid förra Istanbul-besöket träffade på en kväll ute. De bytte aldrig kontaktuppgifter, men vad gör det när ödet ändå bestämmer. För plötsligt står han där. Det finns 16 miljoner människor i Istanbul och tusentals restauranger. Så nog är det ödet. Och för att göra det lite extra spännande så bytte de inte kontaktuppgifter denna gången heller.
Älskar detta inlägg, läser det om och om igen.
SvaraRaderaLina, jag flyttar dit!