En sådandär nästan perfekt Malmökväll.

Klev in på Reklamölen hos Jeff och en kvav värmebölja slog emot, åt mig mätt på exakt nio små burkar med plockmat plus tre små små macarons, ställde mig strategiskt i balkongdraget, kom över min fobi för trollkarlar efter att Idas klocka blev borttrollad, cyklade till invigningen av Dubbel Dubbel, det gjorde även resten av Malmös medianågonting, åt en fantastisk dumplingsak och ser fram emot massor av dumplings i sommar, cyklade till Far i Hatten och insåg att det var kö (kö till Far i Hatten?), tog det galet kloka beslutet att cykla hem.

Såhär ser vi ut!

På soffan i hallen står ett par metallicfärgade pumps och på klädställningen hänger det mönstermix utan dess like. Det är alltså såhär Lite Kalabalik kommer att se ut på sina imagebilder till hösten. Härligt värre.

Photo shoot!

Har jobbat hela dagen med siffror. Dödstråkigt. Men om jag tänker lite på nästa veckas jobb blir allt betydligt roligare. Då åker världens bästa team till Istanbul för att fotografera Lite Kalabalik och Lite Kalabalik för SOS Barnbyar. Jag åker ner lördag för att träffa leverantör, på söndag kommer jag och fotografen (underbara Linda Alvegren) kolla locations och på måndag till tisdag fotograferar vi i två hela dagar. För att få bästa ljuset blir det tidiga morgnar och sena eftermiddagar. Jag har, i min roll som Art Director, satt samman ett moodboard med den känslan jag vill att Lite Kalabalik ska förmedla, skrivit en brief med detaljer kring varje bild, Mia har fångat känslan i stylingen och modell Malin gör att bilderna blir galet snygga. Och den andra Malin har det extra kritiska ögat och säkerställer som Creative Director att det blir precis så bra som vi tänkt. Ja jäklar vad bra det kommer att bli!

För ett år sedan.

Hade jag hela popcornskålen för mig själv, när jag kände mig hängig kröp jag upp i soffan och konstaterade att just nu är det inte kul att vara singel, jag jobbade sena kvällar och kom hem till ett tomt kylskåp och jag konstaterade att jag lär ju inte träffa någon man i denna lilla stad. Men tänka sig. Med en hel del envishet, ful mustasch och bedårande charm föll jag ju till sist. Igår när jag var sådär extra trött, uppgiven och hängig som man är ibland så kom jag från jobbet i tid, kröp upp i soffan och delade popcornsskålen med världens bästa. Tänk vilket förbannat bra år det varit.

Minsann.

Idag blev det sommarsandaler. Gäller att passa på trots att det drog lite kallt om tårna. Om tre månader kan det vara över... Annars är det en dag som alla andra. Man slits mellan att hinna allt man tänkt och samtidigt inte stressa. På lunchen blev benen sommarvaxade och redo för klänning. Jag cyklar runt på världens minsta cykel medan min trotjänare är på service på bästa verkstaden (pappa). Jag planerar snyggaste butiks-exponeringen. Och tänker att jag borde fakturera.

Om man inte kan bestämma sig.

Vad man ska ge i födelsedagspresent så är det lika bra att ge lite allt möjligt. Jag fyllde en Liberty-påse med finchoklad i finask från Harrods, lavendelpåse i Liberty-tyg, Lite Candy, Lite Coachella, Merci-armband från Paris och kryddfrö till balkongen i finförpackning från Merci. Som en goodiebag! I gengäld åt jag mat i världsklass, svårslaget att komma hem till folk som är galet matintresserade. Man kan räkna med att få överambitiös mat serverad.

Hur två dagar kan gå såhär snabbt.

Konstaterar att en rejäl after work med massvis av ont-i-magmusklerna-skratt gör att fredagskvällen försvinner i ett nafs och en jädrans massa vin gör att lördagens försvinner i ett trött-töcken och en vansinnigt trevlig födelsedagsfest hos bästa Karin gör att lördagskvällen försvinner lika snabbt. Att sen söndagen tillbringas några mil utanför stan i min älskade hemby i ont-i-ögonen-grönska gör att söndagen försvinner i samma tempo.

Fredag! Och vilken fredag.

Har varit en mycket bra vecka. Massor har gjorts, Lite Kalabalik har fått tillökning, byrån har druckit skumpa och idag firade vi fredag med Copacabana och vin. Och nu blir det minsann aw med min oanständigt korta kjol som jag försöker väga upp med ett par anständiga Converse.

Hur vackert.

Tillsammans med denna lunchen så gör dagens lunch denna veckan till en ovanligt snygg och härlig lunchvecka. Intog en somrig laxsallad på Saltimportens Canteen med Karin. Som vanligt uppdaterade vi varandra på jobb, relationer och allmänna tillståndet. Resten av dagen har jag jobbat. Och jobbat.

En onsdagsfrisyr.

Sätter enbart upp håret när det inte är rent. Två gånger i mitt liv har jag haft uppsatt rent hår. Studentbalen och förra året på ett bröllop. Och igår piffade jag minsann till det med en liten hårgrej, inköpt på & Other Stories i London. Annars innehöll dagen ett galet roligt besked (blank-i-ögonen-av-stålthet-besked), ösregn, middag med finaste Martina och en halv konsert på Debaser.

Lite tips!

I fredags kunde man läsa mina finfina Istanbul-tips i Metro Bostad. Man skulle kunna se artikeln som en komplett guide för en långweekend i Istanbul! Så klicka här och spara till kommande resor.

Vilken dag alltså!

Lite Kalabalik har minsann gjort sin första anställning. Det är ju hur stort som helst. Världens bästa Olivia börjar och mitt liv kommer plötsligt att bli så mycket lättare. Känns stort och i helt rätt riktning liksom. Men trots detta så ska denna usla flickvän komma toksent hem till middagen i vanlig ordning. Blir trött på mig själv, men det där med att försvinna in i jobbet och inte vara medveten om tiden är liksom både på gott och ont.

En helt vanlig lunch.

På Slottsparkens kafé. Dofterna just nu är galet magiska. Allt är enormt vackert, nästan så det gör ont i ögonen och näsa fylls av dofter som ger minnen av skolavslutning och födelsedagar.

"Även när jag bär solglasögonen har jag med mig mitt paraply"

Londonvädert alltså. Så vi gladdes åt att det inte regnade, att vi prickade in toppen restauranger, att jag fyllde resväskan med snygga chokladförpackningar, fint och helt onödigt plock och fix från Liberty, ny bikini från & Other Stories, raw food snacks från Whole Foods Market, att jag valde bekväma klackar på löradgen och att Maze by Gordon Ramsay var bästa matupplevelsen.

Om jag måste välja.

Ett mål om dagen. Skulle det utan tvekan bli frukost. Och lyckan när man är på resande fot är att boka in bästa frukoststället. Helgens londonfrukost intogs på Bill's och The Modern Pantry. Ljuvliga ställen båda två.

En dag i London.

Har ätit middag på Sketch, kissat i ett stort vitt ägg, gått i förhöga klackar, shoppat ätbart i snygga förpackningar på Harrods och sett utställningarnas utställningar på Alber and Victoria.

London it is.

Vi hade bestämt träff i hotellobbyn. Och där satt hon minsann! Min allra bästa Maria. En helg bara hon och jag och London. Äntligen blev det av. Och första resan utan barnet minsann. Stort att det är jag som är sällskapet. Annars har vi har druckit vin med Miki (denna fantastiska kvinna alltså), strosat i Shoreditch (där det minsann kommer att dyka upp Lite Kalabalik inom en snar framtid...) och shoppat vintage assessorer, i godispåse, på Brick Lane.

Varför kan inte vädret alltid vara såhär!

Galet skönt. Och sen en kväll med kollegerna på det. Började med en flaska rosé på Bastard. Servitrisen konstaterade att "färgen smakar inte" när vi önskade ett ljust vin. Och så var sin "In your face". En drink ni, för guds skull, inte får missa om ni är på Bastard. Ingefära är en vinnande ingrediens. Sen en fantastisk middag på Myteri, mycket gamla jobbminnen och analyser. Grillad lax och en ljuvlig rabarberkräm. Landade hemma i salongsberusat tillstånd och packade resväskan med sommarkläder. Anlände idag ett iskallt London.

Idag är det höga klackarna på.

Vilken dag alltså. Tjugofyragradig värme i Malmö, gick förbi självaste Robin på lunchen, hela kontoret har klackar, jag har klackar, hela stan ler i schlageryra och jag kämpar med arbetsmoralen.

Skulle kalla det ett handikapp.

Att jag blir en vidrig person när jag inte ätit. Lägg lite stress på det och man vill inte vara i samma rum som mig. Det är verkligen Dr Jekyll och Mr Hyde vi pratar om. Från lugn och balanserad till ett monster. Och såklart är det de närmsta som råkar illa ut. Att killen valde att fortsätta dejta mig efter första lågt-blodsocker-incidenten är ett under. Någon som känner igen sig? Annars bestod mellanmålet idag av bubbel, jordgubbar och choklad. Och jag sitter fortfarande på jobbet. Själv som tur är.

Idag har jag.

Bläddrat i Metro Mode och konstaterat att det inte var något nytt under solen, sett högen med post-it-lappar växa, haft ett litet men ack så betydande och underbart möte, planerat kommande London-helg i detalj, lagt upp en härligt glittrande tävlig på Instagram, bokat flyg till Istanbul och ett helt fantastisk fototeam och lovat pojkvännen att komma i tid.

Hett Malmö-tips.

Har grym koll på vart man ska äta och dricka i denna stad. Men inte visste jag att det står en staty i Slottsparken som var för vågad för torget eller att arkitekten som ritat polishuset var inspirerad av en fågel. Mycket intressant fakta som man får veta om man tar Rundan. En timmes båttur i kanalen runt Malmö. Och visste man inte innan att Malmö är en vacker stad, så vet man nu. Och självfallet finns en DJ ombord om det är Eurovision i stan. Vilken grej! Hela schemat här.

Kaffe med havsutsikt.

Jag tar ju bussen till grannkommunen för att klippa mig. Kan tyckas lite lätt oeffektivt. Men jag brukar tänka på hur mycket tid man sparar genom att bo i en liten stad. De tjugo minuter bussfärden tar är ju ingeting mot en vanlig pendling i stora staden. Idag har jag i alla fall varit i Lomma och fått en solblekt känsla samt luggen på plats igen. Valde dessutom att missa första bussen hem. Straffet var en kaffe och en timmes effektivt jobb med havsutsikt.

Jakten på den perfekta tärnklänningen.

Med väldigt lite tid till att springa stan runt för att leta efter en klänning i en bestämd färg och modell som känns tärn-rätt gjorde jag det enda rätta. Tog tåget till Helsingborg för att besöka den finaste och mest stilfulla lilla butik. Gemma som ägs och drivs av Karoline, en kvinna med galet grym koll. Att hon var en av Lite Kalabaliks första återförsäljare är ju bara ett bevis på vilken förmåga denna kvinna har att nosa upp upcoming märken... Och inte tog det så lång tid att hitta klänningen. En svepande urtjusig Zetterberg som satt som en smäck och så klart går att beställa i precis den längden och färgen jag önskar.

Det är ju festival i stan!

Vart man än vänder sig i Malmö just nu snurrar en discoboll i takt till schlagermusk. Svårt att missa att Eurovision är här. Och förutom att jag hade bara ben premiär har söndagen innehållit, kaffe i stekande sol på Noir, en helt fantastisk turist-i-sin-egen-stad-tur på kanalen (till schlagermusik såklart), middag på Lilla Torg och så ett svängigt niomannaband och balkanblås på Gustav. Vilken fest alltså.

För exakt en vecka sedan.

Se alla bilder här. Och samtliga bilder tillhör Elsa.

Veckans.

Mest effektiva; idag, älskar att jobba när ingen annan gör det. Roligaste mailet; "Nu är man i åldern då mogna män verkligen tittar på en. Medelålders män som varit i långa relationer som är uttråkade som klär av en med blicken. En helt annan blick än den man fick när man var tjugo-tjugofem". Bästa måltiden; på en filt i kvällsolen i Pildamsparken. Sämst; Söder om Småland (om jag säger att jag inte dricker öl förväntar jag mig att åtminstone få ett förslag på alternativ dryck. Inte vatten). Bäst; sommarvärmen.

Som en kokostopp!

Igår sa vi tack tack tack! Till vår fantastiska praktikant som blivet en del av oss de senaste månaderna. Förutom att hon serverat kaffet vid mitt skrivbord precis som jag vill ha det (obeskrivlig lyx) så har hon kommit med kloka tankar och insiktsfulla åsikter på byrån. Och sett till att vi fått en galet fin ordning i kalabaliken. En sådan klippa släpper man inte i första taget...

Kokostopparna var precis hur goda som helst. Fyra och en halv slank ner. Receptet hade hon hämtat härifrån.

Fredag mitt i veckan.

Firar denna härliga, varma fredag-mitt-i-veckan med en bild på snygg-Ninas snygg-skor. Konstaterar att det får bli jobb trots röd dag i morgon, att jag vill ha en balkong, att jag är i stort behov av en shoppingrunda och att den dåliga frisyren och humöret beror på PMS. Inget annat.

Cykelbud.

Självfallet ställer man upp en varm försommarkväll och cyklar med expressbud, i solnedgången, till Limhamn för att leverera smycken. Allt för att de förhoppningsvis kommer att dyka upp i ett jobb Mia skulle göra i Köpenhamn i dag.

En helt vanlig måndag.

Får jag ett sms på eftermiddagen "samma tid som vanligt, smsa innan du cyklar, jag tar med en citron". Sen springer vi i parken i prattempo varv efter varv. Och jag konstaterar att det är alltid roligt med singel-historier. Men att det är ännu roligare när de kommer från en kille. Man häpnar, förundras och rodnar. Och om någon fortfarande tror på att män är från mars och kvinnor från venus så kan de ju följa med på vår löpartur och få sig en funderare.

Idag har jag, sommarvärmen till trots, haft favoritpälsen. Superfyldet från en Rodebjer-utförsälning förra året. Trots njurbäckeninflammation och feber lyckades jag superfyndshoppa. Såhär i efterhand lätt obegripligt.

Idag blev jag påmind om varför det är så roligt att vara fler än en.

Varför man inte driver företag själv utan gör det med bästa tänkbara sällskap. Lite kalabalik har jag drivit till stora delar själv det senaste halvåret. Av förklarliga själ. Bästa kollegan har ju liksom haft dubbelt upp. Men i eftermiddags satt vi och gick igenom allt från martknadsplan till höstkollektion. Och alla mina "måsten" på listan blev plötsligt inte bara måsten längre. Utan roliga och inspirerande. Underbar känsla. Att vi sen satt och jobbade i skuggan på en uteservering gjorde ju inte direkt livet sämre.

Min helg har varit i lugnaste laget.

Så lugn så jag stundtals blivit uttråkad. Men så välbehövlig. Är övertygad om att det är sunt att bli uttråkad lite då och då. Annars blir man blasé och det måste ju ändå vara värsta känslan. Så jag har varit osminkad, haft på mig skönjeansen, gått långa promenader, fikat i Slottsparken, kollat dålig film, gäspat mig igenom en soundcheck och sovit på en filt på stranden.

Bilden är från i fredags, Elsa byter från obekväma skor till sina gåskor.

En dag i allra bästa laget.

Man kan nog inte ha än bättre fredag än den jag haft. Umgåtts med Maria som bor alldeles för många mil bort, varit smakråd och dokumentärfotograf till bröllops-klännings-provning, smittats av en helt fantastisk bohem-flärd som denna kvinna frikostigt delat med sig av och så har jag suttit på en filt i en park och druckit Champagne i stekande vårsol och pratat livsviktiga ämnen.

Jakten på den rätta.

Bröllopsklänningen. Och det har letats. Tog morgonflyget upp till huvudstaden för att tillbringa en dag med den blivande bruden och den anlitade personal shoppern. Vi har vandrat ut och in ur vintagebutiker och klänningar har provats. Årtionden har passerat och klänningar har ratats. Och till sist tror jag minsann vi hittade den. I Elsas studio. Jädrans vad vacker brud och underbar klänning.

Mitt liv i en box.

Klockan 18.30 går startskottet för Vårruset. Kl 18.05 öppnar jag lägenhetsdörren. På med löparkläder, sveper ett glas chia och snörar på familjebandet. Hugger pappret om loppet och beger mig joggandes mot Pildammsparken, vid Coop inser jag att det är på andra sidan parken loppet startar. Stress. Tillbaka till lägenheten, hämtar cykelnyckeln, upp på cykeln och snabbt snabbt ta mig till andra sidan parken. Tre minuter i halv sladdar jag in i startområdet och hoppar över stängslet och applåderar Friskis och Svettis uppvärmning. Med svett, stress och mjölksyra inser jag att det finns bättre uppladdning och får påminna mig igen varför jag gör det. Just det, några tio extra på anälningsavgiften och ett finfint armband blev mitt. För att inte tala om vad de tiorna bidrar till.

26.05 minuter tog det mig att ta mig runt parken.

Lärdomar efter en Valborg.

Cykla inte och sms:a samtidigt (lårkaka smakar inte gott), att dricka alldeles förmycket vin är påfrestande dagen efter, Tempo är ett säkert kort om man vill träffa Max, Ida med svägerska är ett väldans trevligt sällskap, lyckograden i mitt liv är fortfarande en nia och snyggaste tishan hade Beliebern Ida.