Köpte en klänning mest för att den matchade armbandet.

Det hängde en klänning på HM. Blå med svarta ränder på sidorna. Precis som Lite Midnight alltså.

Uthållighet.

Inte kan det väl ta så lång tid att rulla några vårrullar och slänga ihop en soppa. Men jodå. Alldeles förmånga timmar senare var den vietnamesiska middagen klar. Och inte är det speciellt snacksvänlig mat. Ingen parmesan man kan gnaga på medan pastan kokar. ("Seawide snacks", torkat salt sjögräs mättar inte heller). Men herregud så gott det blev.

Finally!

Det är fredag, det har varit en übereffektiv vecka, det har varit lite för många januarisoppor, det var absolut läge för en fredags-vin-lunch på Siesta, det var också läge för ett kreativt möte i "hallen" med kakburken på golvet (Lina de är enormt goda, receptet är efterfrågat...) och nu är det ännu mer läge för en härlig fredagshemmakväll. (Och så här ser det föresten ut när vi fikar och snackar affärsnytta.)

Och varför är det bara bilder på mina fötter kan man ju då undra. Tja, januariblekheten och den gråa känslan gör att kameran automatiskt riktas så långt ner det bara går.

Mammainstinkt.

Idag har världens sötaste femmånaders hälsat på. Och jag höll minsann i den lilla i säkert en hel minut. Stel, avvaktande och nervös. Inte barnet såklart. Utan en trettiosnartfemåring som ju borde tycka att det är världens mest naturliga sak att stå där med en bebis i famnen. Annars tar man sig mest fram som en pigvin, på blankslitna, saltfläckiga skor med raggisar i. Ingen glamour här inte. Måtte det bli vår snart.

Onsdag eller om det var torsdag.

Förbannat långsam vecka det här. Men effektiv. Har mest jobbat sent och då blir en dag som två dagar. Och så trodde jag det var tisdag igår när det var onsdag. Blev smått förvirrad när UPS budet dök upp på tisdagen, när jag beställt honom till onsdagen... Ungefär så. Annars väntar senlunch med Karin. Och när jag ifrågasatte den sena tiden föreslog Karin mellis för att hålla ut. Och visst är det så. Har ett konstant intag av knäckemackor, bananer och müsli. Föräter heller än att riskera gå hungrig. Får kommentarer i stil med "hur kan du vara så smal som äter hela tiden" och räddar min omgivning från lågt-blodsocker-humöret.

Hur segt kan det bli.

Funderade jag på i morse. Fick svar av Maria, precis såhär segt är det visst. Annars har det ju snöat, jag jobbar till sent, behöver städa lägenheten och funderar på om jag har ont i halsen eller inte. Då kan man ju muntra upp sig själv med en weekendresa. Bo på femstjärnigthotell, sova i sköna sängar och strosa runt i större stad. Med januaribudget ungefär. Så varför inte Warszawa. Man hittar femstjärnigt för 400 kr natten och en tur och returbiljett kostar ungefär en tusenlapp. Polen-weekend it is.

Ståklänning och sittskor.

Införskaffade denna klänningen för ett par veckor sedan. Snitsigt fodral i skinn. Men helt omöjlig att sitta i. Så det gäller alltså att man inte kombinerar den med de där skorna man har som man bara kan sitta i.