söndag 6 februari 2011

Ogreppbart.

På senare år har jag vid lite olika tillfällen ramlat över livshistorier som får mig att bli helt matt och stanna upp och tänka ett par extra varv. Kan vara en vän som delger en kärlekshistoria fylld av dramatik, en annan vän som berättar om år av missbruk, eller en gammal kompis man inte träffat på många år som berättar om hur någon närstående gått bort och konsten att fortsätta andas efter obegriplig sorg. Eller så är det en tjej som sitter på en stol i min turkiska lägenhet och berättar varför hon har ansiktet täckt av en blåtira. Igår kväll fick jag ta del av en helt bisarr historia, en kvinna satt bredvid mig och berättade om hur hon omvärderat allt i livet efter en kris som vände upp och ner på livet, som gav henne sparken på jobbet som gav hennes man 14 månader i fängelse och som gjort att hon det senaste året lärt sig andas och leva igen. Och ifrågasätta varför man ska vara en duktig flicka när det ändå äter upp en i slutändan.

Annars var det en lördagskväll som började med ett glas rött på Mrs Brown innan Elina skulle ta sig hem till barnen, mannen och huset. Detta följdes av en middag på Moccasin med mina tjajor och avslutades på Brogatan där jag stannade en kortis innan min trötta kropp gick hem o la sig.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar