Stina, Lina, Lina och vin.

Avslutade denna torsdag på Resumébar, drack vin med Lina och Stina. Vi pratade företagsamhet och annat intressant. Minglade även med mina egna kolleger som för ovanlighetens skull också minglade. Annars var det en kväll med tvära kast. Som för övrigt är något jag gillar väldigt mycket. Förstår mig inte på trygghetssökande personer som går till samma stadsdel och samma ställe helg efter helg. Jag och Lina kastade oss i alla fall från reklammän med skjorta, kavaj, utmärkande glasögon, ett glas gratis vin och ingen mat. Till ett överflöd av öl och snacks och kids med rutiga skjortor och upprullade byxor. Det senare var alltså Nöjesguidens tidningssläpp. Vi andades ut när vi såg en gråhårig liten man. Vi var alltså inte äldst.

Trogen.

Ulrika hittade en väldigt trogen och kelen ung man.

Öl och reklam.

Igår var det Reklamöl, gick dit med Ulrika och hem med Max. Inte hem som i hem hem. Vi gjorde en klassiker och cyklade till Tempo, drack ett glas vin och åt en bartallrik. Själva klassikern är förutom Tempo själva cykleturen dit. Den går ut på att jag skjutsar (ramar) Max. Det är ett säkert vårtecken när vi kommer vinglandes från stan till Möllan. Igår till och med hela vägen från hamnen (mycket suspekt område att cykla i mörker). Reklamölen huserade hos Top Dollar, trevliga människor, massor av öl och en husvagn mitt i lokalen.

Kvällens konstigaste var kvinnan på Tempo som letade efter sin fingerdocka som liknande Virginia Woolf.

Bara kvinnor i rummet.

Igår jobbade jag med fantastiskt duktiga kvinnor. En av dem är Mia på bilden ovan, hon är stylist och bloggar på Yourlife (som är en mycket bra tidning förövrigt). Någon gång på förmiddagen kom vi i en diskussion om BH-storlekar, Mia berättade sin expertkunskap och plötsligt stod fyra kvinnor och klämde på varandras bröst, tittade ner i varandras ringningar och lyfta varandras tröjor för att ta en närmre titt. Undrar hur motsvarande situation hade sett ut med bara män.

En snyggdag.

Idag var en sådan dag då alla runt om mig var sjukt snygga. Själv sov jag knappt i natt (och jag som alltid alltid sover, jag kan i princip gå och sova), drömde enbart stressdrömmar och vaknade upp i svettningar. Detta resulterade i en trött frisyr och glansig panna. Men vilken tur då att jag kunde vila ögonen på vår ursnygga modell. Jag har spenderat hela dagen i en studio i hamnen, med lite lite ansträngning har jag nästan kunnat inbilla mig att jag befunnit mig i en studio på Manhattan... Annars har dagen varit känslofylld på lite olika sätt, ska försöka sortera mina tankar, ta en varm dusch och krypa ner.

Österlen.

När man befunnit sig i en skånelänga på Österlen en hel dag är det lätt att snöa in på små stilleben och tänka att man kanske skulle öppna Bed and Breakfast... Eller inte. Men små stilleben blev det. För övrigt åt jag upp alla hallonen som skulle vara som dekoration till hallon parfairn. Och det är inte så att närmsta Ica-butik har färska hallon mitt ute på landet. Så kära kund, skyll på mig om just den bilden ser lite naken ut.

Allt som fotograferas måste ätas upp.

Idag har jag tillbringat en jobbigt solig dag på Österlen. Har tvingats äta upp mat lagad av en kock. Ätit två olika desserter (en två gånger) och allt i sällskap av trevlig kund, trevlig kock och bästa fotografen. Som sagt. Ibland är mitt jobb lite extra jobbigt.

Svår brunch.

Den kan ibland vara lite svår, men alltid väldigt god. Brunchen på konsthallen. Och den blir inte sämre av att man underhålls av skön brunch-jazz. Jag minns när jag tog mitt turkiska ex till denna brunch hans första gång i Sverige, han tittade på brunchen och utbrast förfärat "ska jag äta detta? fisk till frukost?". Turkar är inte jätteflexibla när det gäller matvanor. Lite som en svenne på charter. Idag fick jag exklusiv tid med Jessica, egentligen skulle vi badat som ju är en sista-söndagen-i-månaden-tradition, men viss krasslighet satte stopp för detta. Resten av dagen har jag sovit och på kvällskvisten klämt in en inventering av Lite Kalabaliks lager.

Sol och sömn.

Började helgen med ett spinningpass, kom hem somnade i soffan. Gick upp duschade och somnade om. Tror min kropp var i stort behov av sömn. I lördags blev det en härlig shoppingtur med bästa Ulrika. Eftersom jag är hennes personliga stylist var det min uppgift att hitta en clutch till henne, även en klänning som gjorde denna fantastiska kvinna ännu mer fantastisk inhandlades. Själv inhandlade jag ett gäng plagg på HM, kort och tajt var temat. Vi avrundade shoppingdagen med ett glas vitt och en extremt överprisad lunch på Lilla Torg.

Kvällen spenderades på Tempo, Ulrika underhöll vårt lilla sällskap med storys man skulle kunna skriva en bok om. Allt från Svampmannen till Blått kräk. Kvällens citat är utan tvekan "Är så snygg i dag att jag vill ligga med mig själv". Vem som sa detta lämnar jag öppet.

Bubbel, mingel och annat.

I går var en trevlig dag. Ägnade halva dagen åt att lyssna på folk som gjort en väldigt bra kampanj eller på annat sätt var expert på kommunikation. Efter möte på eftermiddagen avrundade jag dagen på Glasklart där Guldägget (tävling som belönar bra reklam...) hade vernissage. Fick reda på att The Fan Club var nominerade. Grattis till oss. Drack bubbel, minglade med Ulrika, åt snittar och drack vin. Ulrika imponerade med enorm pondus och bästa karriärtipsen i en väldigt intressant diskussion. Och kvällen fortsatte i samma anda. Efter att Ulrika lämnat mig ensam kvar hängde jag på ett glatt gäng som skulle till Lilla Torg. Där hade jag veckans (månadens, årets?) intressantaste samtal.

Öl och varmmacka.

Stämmer ju inte in i det hälsosamma livet jag försöker leva just nu. Men gott och trevligt var det. Internetstrategerna på Good Old bjöd på öl. Jag tog en paus i kvällsjobbet. Och än en gång blir jag igenkänd och hälsad på för att någon känner igen mig från denna kvinnas blogg. Tack Ulrika för att du gör mig till någonslags lokalkändis... Nu ska jag minsann gå hem och lägga mig.

I form.

Förmycket jobb och annat har gjort att min kära träning blivit lidande. Tre tydliga tecken på att det är dags att börja omprioritera är: Spinninginstruktören på Sats säger "Heej, det var längesedan", magmuskler börjar bäddas in och nacken samt övre delen på ryggen värker. Åter dags att hitta en bättre balans mellan spontanvin, mingelvin, middagsvin, jobb och jobb.

Man vet man är i Lund.

När man entrar en restaurang och det första man hör är en snapsvisa. Sen noterar man att 85% av klientelet är gubbar (okej män...) med illasittande blazers. Man har lämnat Malmö för Lund. Annars hade jag en enormt trevlig kväll med mina före detta kolleger från Lund. Vi drack Champagne och åt utsökt mat på Klostergatans Vin & Delikatess. Jag får alltid en enormt bra energiboost av att träffa dess kvinnor. Framförallt Cathrine ger mig alltid de klokaste råden. Så många skratt, kloka råd, charmerande servitörer och ett perfekt sällskap var det.

Tre-fika.

Så här kan tre-fikat se ut när hela förmiddagen har gått åt till att styla ett filmslut med massa frukt och yoghurt.

Glitterkavajen åter i garderoben.

Måndag igen och jag ska se till att det blir en glad och positiv vecka. Har en väldigt skön helg bakom mig. Maria har varit på besök och jag har fått en behövlig dos av denna fantastiska väns närvaro. Efter en perfekt dag på Lousiana kom vi hem till min kaos-lägenhet. Väldigt sällan den är i detta mindre representativa skick. Men som sagt, veckan har inte varit på min sida så jag har ignorerat stöket. Jag placerade i alla fall Maria i soffan med ett par tidningar och tog tag i stöket. Ett diskberg och en damsugning senare kändes det betydligt bättre. Och att ta en dusch medan min fru lagar middag är inget man är bortskämd med. Efter utsökt laxmiddag kom Ulrika med kompis. Vi drack massa vin och analyserade livet innan kvällen avslutades på Brogatan. Kvällen till ära hade jag dragit på mig glitterkavajen och klackarna. Känns så jäkla bra att vara skönt omalmöitisk.

Dagens mesta ego boost är vad min bästa Ulrika skriver om mig i sin blogg: "Ni fattar att männen blir tokiga när Lina äntrar valfri bar va? Dör lite av hennes snygghet. Avundsjuk. Men på ett hälsosamt sätt." Självfallet är det så. För att jag har med mig mitt snyggaste tjej entourage. Såklart.

Mycket bröst och sköten.

Hade den bästa lördagen man kan tänka sig. Tillbringade dagen på Lousiana med Maria och hennes mamma. Vi började med lunch som var riktigt riktigt bra. Sedan Picasso. Verk från 1944 fram till hans död. En hel del väldigt intressanta men efter ett tag blev det lite väl mycket uppfläkta sköten och kvinnobröst. Vi avrundade med bakelse och kaffe innan hemfärd och en vild bildfärd genom Köpenhamn.

Maria som är på besök från Stockholm kunde konstatera att det är vår i Skåne och snö i Stockholm. Känns bra på något sätt.

En fredagseftermiddag.

Avslutade fredagen med jobb på Kafferosteriet. Förundras över att de fortfarande inte erbjuder wi-fi. Att det nästan aldrig finns på kaféer i Sverige. I Istanbul har varenda kafé trådlöst, till och med utanför Blå Moskén kan man surfa på gratis uppkoppling. Nåja, vi fick en hel del gjort i alla fall (tack vare iPhonens internetdelning). Dagen avrundades sedan på Moccasin med bästa Ulrika. Vi drack vin, åt en utsökt middag och avhandlade veckan som gått. Klockan halv nio somnade jag i soffan.

Vilken vecka.

På många sätt en värdelös vecka som ligger bakom mig. Kom hem med underbar energi från Istanbul men den grusades snabbt på måndagen. Så självfallet blev det vinlunch på fredagen. Lunchen intogs på Victors, en gång ett ställe att räkna med. Numer mest en restaurang med medioker mat. Synd på så fin inredning.

Mellanmål.

Tänker inte lämna Istanbul riktigt än. Bästa mellanmålet åt vi på Güllüoglu i Karaköy. Baklavan där är oslagbar. Jag har sagt det innan och jag säger det igen, baklava är inte ens i närheten så sött som en vanlig svensk småkaka eller smågodis. Så om man påstår att baklava är för sött, då har man aldrig ätit baklava.

PR och Pub.

Besökte PR-Pub på Rasoir i går. Lyssnade på Alexandra från Solresor som berättade om deras sociala mediastrategier. En småtrevlig kväll i all sin enkelhet. Gillade att pianobarsmannen läste sina noter från sin iPad.

I'm sweet like candy!

Jag hinner inte andas problem eller nedstämdhet från Maria springer till posten alternativt närmsta blomsterbud och gör allt för att muntra upp mig. För ett par månader sedan fick jag detta. Och I dag fick jag ovan. Den bästa relation man kan tänka sig. Och jag vet att den kommer att vara för evigt.

Shopping.

Shoppingen i Istanbul är oslagbar. Det finns exakt allt. Allt från fina gatan till billiga basarer i källarplan. Tyvärr blev det inte så mycket shopping i helgen, på GrandBazaar hade jag kunnat shoppa hur mycket som helst, om det inte var för att jag hela tiden känner mig lurad. Omöjligt att få till ett bra pris, blir bara på dåligt humör och sur på säljaren. Fick i alla fall med mig skålarna ovan. Såklart till överpris. Helgens bästa shopping gjords dock jag på Top Shop och i turistshoppen på flygplatsen...

Den bästa avrundningen.

På söndagen avnjöts bästa bakisfrullen på Cuppa. Jag beställde in halva menyn. Efter frukosten skickade jag Malin & Malin på Hamam medan jag själv strosade runt i mina favoritkvarter, Cihangir som jag bodde i och Istiklal som bara är så skönt galet. Solen sken och jackan fick knäppas upp, helt perfekt söndagspromenad. Kan konstatera att det var en riktigt bar helg, på många sätt. Det var mycket kalabalik, galna taxichafförer, snö, vår, mat, fina minnen, bra känsla och mycket energi med mig hem.

Hade dock gärna velat träffa Elisabet mer, vi mailar förjämnan i jobbärenden men hinner nästan aldrig prata. Och nu gick helgen såklart supersnabbt.

En helt vanlig lördagskväll i Istanbul.

Jag och mina underbara kolleger firade oss själva med en middag på Zuma. En suchirestaurang i Ortaköy. Service på högsta nivå (ni vet när man inte behöver ta av och på jackan själv), utsökt suchi och en utsikt man bara får i Istanbul. På minussidan stod helt klart priset. Löjligt dyrt. Fick reda på i efterhand att det var en av Istanbuls dyraste restauranger. Jodåsåatt. Efter middagen tog jag mig till Nisantasi där Miki hade, av en slump, hittat turkgänget från gårdagen. På plats var även Melis. Kvällen hade alla förutsättningar. Dock hamnade jag i någon slags melankoli. Men vi tog oss vidare till en klubb jag inte minns namnet på. Långa blondiner som vi är slapp vi självfallet inträdet och gled elegant in. Stället påminde om Bed i New York. Kvällen avslutades med att jag och Miki hetsåt midye innan vi somnade hand i hand i hotellsängen. Jag pratade fortfarande om min melankoli när Miki började snarka.

Malin & Malin.

För att göra det enkelt så heter nästan alla som är inblandade i Lite Kalabalik Malin. Men för att undvika total förvirring har Malin i Istanbul fått namnet Elisabet. På bild ovan vår fin fina fotograf Malin och bredvid min kollega Malin. Kanske lika bra jag också tar namnet Malin.

Drömkväll.

Fredagen spenderades i timmar på en restaurang med meze och Rakı. Malin & Malin fegade ur och drack vin, jag och Miki delade glatt på en flaska. Maten var bra, kanske lite väl överprisad. Stämningen var hög. Ett turkband spelade turkmusik och självfallet satt vi bredvid bandet så vi kunde inte konversera på hela kvällen. Efter kilovis med mat vinglade jag och Miki glatt vidare till 360 där Miki fann sina soulmates. Ett gäng turkar som var lika besatta av Turkiet som Miki själv. Jag stod mest och häpnade över dansarna i i underkläder och stay-ups. Trodde turkarna var ett prytt folk...

Mångfald.

Har en uppsjö av bilder jag vill publicera. Men nu kurrar magen och den ouppackade resväskan kallar på mig. Mer kommer framöver.

Jobba jobba.

Stora delar av helgen gick åt till jobb. Vi förhandlade, prutade, inspirerades och köpte in. Elisabet som bor i Istanbul och är tredjedelen av bolaget fick agera the good cop, medan jag gärna tog rollen som bad cop. Allt för att få våra leverantörer att göra som vi vill. Förutom kollega Malin så var även fotograf Malin med på resan. Hon tog hundratals bilder på oss och jagade ständigt bästa ljuset. Dessutom var hon skönt bossig, allt för att få till de bästa bilderna.

Inte lagom.

Det finns inget som heter lagom i Istanbul. Och antingen så gillar man inte staden eller så älskar man den. Inget mittemellan. Jag hade nojat lite innan avfärd för hur det skulle kännas att återvända till en stad som betytt så mycket i mitt liv. Men jag kände bara lugn, glädje och förväntan när jag tidig torsdagsmorgon satt i en liten gul taxi, i snöstorm, med bagageluckan fastspänd med spännband så resväskorna hotade att flyga ut vid turktaxichaufförens vilda inbromsningar. Glädjen grusades dock när min bästa Miki meddelar att hon missat flyget. Obegripligt med tanke på hur denna galna turk wannabe såg fram emot helgen. Men så klart så ordande det också sig. En snäll vän hjälpte henne och hon satt på nästa flyg från Malta till Istanbul. Jag kunde andas ut. Inte för att jag inte hade haft sällskap annars i helgen. Jag reste ju dit med Lite Kalabalik så vi hade massa jobb att göra och jag ville visa upp Istanbul från alla håll och kanter. Men Miki skulle addera det där sista, det som sker när Malin & Malin som trötta småbarnsföräldrar tar taxi till hotellet efter middagen.

Bilderna kommer från en gammal kär favorit, The House Café. Den sena middagen på torsdagen fick intas där, tyvärr valde vi restaurangen som ligger förnära en moské så inget vin serveras...

En weekend.

Syns igen på måndag när jag är tillbaka i Sverige. En wekeend i Istanbul ligger framför mig och jag tänker inte släpa med min gamla trotjänare (min silvriga Mac book...). Han väger fem kg och gillar inte att flyga. So long. Eller Görüşürüz kanske jag borde säga.

Vad man gör för sin frisör.

Man tar bussen till en kranskommun för att klippa sig. Jag har följt henne från Lund till Malmö till Lödde till Lomma. Igår fick jag inte bara luggen trimmad, jag fick också njuta av denna fantastiska vy.

Så blev det onsdag.

Just nu rusar det lite snabbt och jag har fortfarande inte packat. Åker till Istanbul ikväll. Inköpsresa med Lite Kalabalik men också nöjesresa med Miki som kommer dit samtidigt. Och jag hoppas vädret skärper till sig, imorgon ska det nämligen snöa.

Igår var det ju alla kvinnors speciella dag. Tänkte skriva ett inlägg om det men hann inte. Så det kommer en dag försent. Önskar att en speciell kvinnodag inte hade behövts. Men nu gör den det och då får massor av viktiga frågor lite mer utrymme under en dag i media. Och det tycker jag är bra. Eller så säger jag som min käre vän Maria sa när hon vaknade igår: "Grattis? Till vadå? Att man tillhör det diskriminerade könet, eller?" Efter att hennes pojkvän, i alla välvilja, bara ville önska godmorgon på självaste kvinnodagen.

Visst är det vår nu.

Så måste det vara. Känns liksom i luften. Förstärkte känslan med lite nya skålar och vaser till köksfönstret. Köpte även på mig ett gäng böcker i lördags. Fick ett enormt stort behov av att läsa i veckan, har varit alldeles för dålig på det senaste tiden. Tänkte passande nog läsa Pamuk när jag flyger till Istanbul i veckan. Jag har ju dessutom sett denna Nobelpristagare live. Passerat honom i en taxi. Han har en lägenhet i samma kvarter som jag bodde i när jag bodde i Istanbul.

Skönaste på länge.

Har haft en helt underbar helg. Självfallet hjälper det till att solen har strålat, och till och med värmt, från en klarblå himmel. Och jag har tagit det lugnt, inga större utsvävningar. Lördagen ägnade jag åt att sova, läsa, fika med bästa Ulrika, göra ärenden på stan, fixa hemma, städa och bara pyssla runt. Hela dagen och hela kvällen. Riktigt skönt att bara vara hemma en hel dag och kväll. Minns inte sist det hände.

Rosen och rosetten.

Något slags tema från igår. En cocktailbar bjuder på tårta och Karins hårdekoration.

Bättre blir det inte.

Gårdagskvällen fortsatte storstilat på Rosens ett års jubileum. Drinkarna var fria och tårtan var det godaste jag ätit på länge. Fantastiskt trevlig kväll som innehöll allt som behövs för att göra en vanlig grå iskall torsdagskväll till en riktigt trevlig, rosa skimrande kväll.

Drinkbiljetterna flödade.

Tackar Mediamecca för en härlig kväll. Igår drack jag vin med kolleger i branschen. Mest drack jag dock vin med Sanna och Karin. Efter vinet väntade cocktails på Rosen. Malmös helt fantastiska cocktailbar som gör mig på gott humör varje gång jag stiger in i lokalen. Mer storstadskänsla är svår att hitta i denna stad. Malmös enda femstjärniga hotell har en hotellbar med drinkar i världsklass. Och inredningen är skönt befriad från antingen skandinavisk vit och ren design (a la Koi och Lilla Torg) eller saggig 50-talsinredning (a la Tempo och Möllan).

Dagens visdomsord.

En stolpe vid övergångsstället, Folkets Park.

Stark igenkänning.

Igår såg jag sista sista avsnittet av den absoluta favoritserien. Och ja det är hundrafemtionde gången jag ser den där serien. Men i alla fall så grät jag en skvätt av igenkänning när Carrie befinner sig i Paris och ensamheten och saknaden sakta smyger sig på. Jag gjorde en oförglömlig resa när jag valde att bosätta mig i Istanbul, och till skillnad från Carrie som insåg efter två veckor att det inte fungerade, tog jag ett halvår på mig att komma fram till det. Annars finns det många likheter. Framför allt en romantisk tro på att kärleken klarar det mesta. Jag har kanske inte direkt somnat i en fantastisk Versace coutur klänning, i väntan på att mannen ska komma hem, men jag vet känslan av att vänta på någon som inte hör av sig. Eller inse att man måste försaka en del av sig själv, om man vill få det att fungera. Och jag vet absolut också hur det känns att sitta på en restaurang med glada skrattande människor omkring sig, utan att förstå ett ord.

Idag bjuder jag på en bild här ifrån.

Tvåa.

Kul kul. Vi kom tvåa i Månadens kampanj Radio. Med underbara ViktVäktarna. Här kan ni lyssna.

En väldigt kall arbetsdag.

Igår befann jag mig hela dagen lång på en filminspelning i Vittskövle. Och självfallet befann vi oss utomhus. Sällskapet för dagen var det mycket trevliga bondeparet Håkan och Cecilia, samt ett stall fullt med sötaste kalvarna, två danska kamramän och en uppsjö löst folk. En reklamfilm blev det och vi kunde frusna ta oss hem. Först efter historiens längsta dusch och en varm soppa var jag upptinad.

En cocktail vs en hälsosmoothie.

Känner ibland att min blogg får en enorm övervikt på fest och skoj. Och visst förekommer det en hel del av det i mitt liv. Men all övrig tid ägnas åt gymmet och linskok. Jag har dessutom kommit fram till att det är så mycket enklare att skriva om raj raj eftersom man då distanserar sig och riskerar inte att bli för privat. I alla fall hade jag en bra måndag som avslutades på bästa sätt. Bästa spinningpasset på Sats som följdes av en väldigt gentlemannamässig kväll, där jag blev bjuden både på middag och bästa sällskapet. Åt för övrigt Tempos mycket goda kroppkakor med rökt svamp, rekommenderas.

Bästa terapin.

I måndags lyckades jag i stress radera de två senaste inläggen. Sen har jag inte haft tid att återställa dem. Men här kommer en sammanfattning av söndagens inlägg, om Kallis.

Tog mig på söndagsförmiddagen på 30 min från min säng till Kallis. Måste anses som något slags rekord. Åt en härlig brunch med Lina och Jessica innan jag och Lina kröp in i bastun för att sedan hoppa i isvaken. Sällan vi får ihop våra liv, så det var en fantastiskt trevlig stund i bästa sällskap.